Investeringar i biologisk mångfald kan ge nya intäkts­källor för skogsägare

En ny affärsmodell kan ge skogsägare möjligheter att bevara biologisk mångfald och samtidigt få betalt. Genom att låta företag investera i biologisk mångfald kan skogsägare spela en avgörande roll i att skydda skogens rikedomar. Vi frågade Lisa Wärn från Svea Green Foundation och Louise Karlberg från Naturskyddsföreningen om möjligheter och hinder.

Lisa Wärn, vd, Svea Green Foundation:

Vilka möjligheter finns det idag att investera i biologisk mångfald?

– Vi har varit med och finansierat ett forskningsprojekt på SLU där Alexandra Holmlund har tittat på olika system för investeringar i biologisk mångfald runt om i världen. Det finns en trend i att man börjar investera i naturen, men det är fortfarande i sin linda. Samma forskningsprojekt undersöker om biokrediter kan vara en möjlig väg framåt. Det drivs nu som ett pilotprojekt där Swedbank har köpt biokrediter i Orsa besparingsskog. Vi har under lång tid tagit naturen för given men är just nu inne i ett skifte. Även gemene man börjar få ett bredare perspektiv på frågan och man förstår att naturen är grunden för hela vårt samhälle och vår ekonomi. Det är viktigt att man tar sin utgångspunkt i de insikterna för att inte fastna i teknikaliteter.

Hur ser intresset för investeringar i biologisk mångfald ut?

– Det finns ett stort tryck kring olika typer av investeringar i biodiversitet. Dels via COP-15, FN:s möte om biologisk mångfald, där man kom överens om att skydda 30 procent av land och hav. Det nya rapporteringsdirektivet från EU som träder i kraft 2024 innebär att många fler bolag behöver rapportera sin påverkan på biodiversiteten. Det kräver att man i ett första skede ser över sin verksamhet och ställer om, men många bolag kan inte komma ner till noll påverkan. De kan behöva kompensera på andra sätt, och där kan biokrediter vara en möjlighet.

Tror du att man som skogsägare kommer kunna tjäna pengar på skogens biologiska mångfald?

– Ja, det är jag helt övertygad om. Det är bara en tidsfråga innan det växer.

Ser du några möjliga hinder?

– Det finns alltid hinder när man ska implementera nya system, men de är inte oöverstigliga. Det viktiga är att ta fram en produkt som är accepterad av dem som är inblandade och som verkligen bidrar till en rikare biodiversitet, så kallad additionalitet.

Louise Karlberg, chef skog och jordbruk, Naturskyddsföreningen:

Tror du att man som skogsägare kommer att kunna tjäna pengar på skogens biologiska mångfald?

– Det återstår att se. Vi befinner oss idag i en akut klimat- och naturkris där skogen står i centrum. Vi behöver göra en förändring i hur vi hanterar våra marker. Ett sätt att styra det på är att ge ersättning för det som brukar kallas för kollektiva nyttigheter, där biologisk mångfald ingår.

Tror du att det är en bra idé?

– Ja, jag tror att man behöver både morot och piska. Med piska menar jag en lagstiftning om vad man kan förvänta sig av en markägare. Ersättning för bevarandet av biologisk mångfald kan vara ett incitament som styr mot det vi verkligen vill uppnå.

Ser du några möjliga nackdelar eller risker?

– Vi lever i en marknadsekonomi och man måste på något sätt ge ersättning för de kollektiva nyttigheter vi har. Det måste löna sig att ha god biologisk mångfald och lagra mycket kol. Det är i grunden positivt. Man behöver dock fundera kring möjliga negativa sidoeffekter. När det kommer till kolkrediter, som är det som har kommit före biokrediter, har man listat ett antal utmaningar som också gäller
för biokrediter. En av dem är additionalitet. Det innebär att om jag får pengar för mina biokrediter, får jag pengar för något som jag annars inte hade gjort? Ytterligare en utmaning brukar kallas för läckage, vilket innebär att om jag till exempel minskar virkesproduktionen i ett område för att stärka den biologiska mångfalden så börjar jag i stället avverka mer på en annan plats. En annan fråga är permanensen. Ponera att man inför en kredit under 30 år som stärker den biologiska mångfalden, sen behöver man avverka skogen. Vilka garantier finns det att man fortsätter stärka den biologiska mångfalden under lång tid? Det finns en del att reda ut.

Vilket intresse finns det för den här typen av produkter?

– Vi noterar ett växande intresse från näringslivet där allt fler aktörer eftersträvar
att kartlägga sin påverkan på den biologiska mångfalden. Det är dock mycket svårare att mäta påverkan på biologisk mångfald än vad det är att mäta påverkan på klimatet. Koldioxid går att räkna på, men när det kommer till biologisk mångfald, vad ska vi mäta? Antal arter? Rödlistadearter? Det gör frågan mycket
mer komplex, men det är förstås inte skäl till att inte ta sig an uppgiften, utan innebär att vi behöver anstränga oss lite hårdare!

Text: Elsa Sjögren