Alla projekt
Projekt
-
Pågående
Utökade mätdata från fältförsök till forskningen om kontinuitetsskogsbruk
Ökad efterfrågan på alternativa skogsbruksmetoder har lett till en ökad efterfrågan på data om kontinuitetsskogsbruk. När EUs lagstiftning om restaurering ska implementeras, med ett troligt större fokus på kontinuitetsskogsbruk, behöver detta konsekvensbeskrivas genom nationella mål.
- Forskare
- Johan Westin
- Ämne
- Skogsskötsel
- Startår
- 2025
-
Pågående
Undersökning av rötskador hos askträd som visar tecken på nedgång trots motståndskraft
Populationen av ask har minskat i Sverige under mer än 20 år till följd av en svamp som förts in från Asien. Minskningen har konsekvenser inte bara för asken som ett viktigt ädelt lövträd, utan också för den unika biologiska mångfalden kopplad till just ask.
- Forskare
- Michelle Cleary
- Ämne
- Skador på skog
- Startår
- 2025
-
Pågående
Fjärranalysverktyg för att avgränsa skog som är lämplig för restaurering enligt EU:s Naturrestaureringsförordning
För att uppfylla miljö- och klimatavtal måste EU:s medlemsländer regelbundet utvärdera om bevarandestatusen för skogsnaturtyperna enligt Art- och Habitatdirektivet är gynnsam. Om målen för utbredning, areal och kvalitet hos naturtyperna inte uppnås krävs en nationell plan för restaurering och naturvårdande skötsel. En sådan plan underlättas av kartläggningar av lämpliga restaureringsområden.
- Forskare
- Jan-Olov Aidanpää
- Ämne
- Teknik
- Startår
- 2025
-
Pågående
Stambasbränning av tall som naturvårdande skötselmetod
Skogsbränder har i tusentals år varit en naturlig del av den boreala skogens dynamik och är avgörande för att bevara dess biologiska mångfald. Bränderna har skapat unika livsmiljöer, exempelvis brandskadade tallar och kådimpregnerad död ved, som många arter är beroende av. Under de senaste 150 åren har dock skogsbränder blivit sällsynta på grund av effektiv brandbekämpning och förändrad markanvändning. Som en följd har många arter som är direkt eller indirekt beroende av brandpräglade skogar minskat kraftigt och är idag hotade.
- Forskare
- Mattias Edman
- Ämne
- Natur- och kulturvård
- Startår
- 2025
-
Pågående
Virusbaserad bekämpning av rotröta
Projektet syftar till att utveckla en hållbar biologisk bekämpningsmetod för att motverka rotröta orsakad av rotticka, ett betydande ekologiskt och ekonomiskt hot mot inte minst granbestånd.
- Forskare
- Eeva Vainio
- Ämne
- Skador på skog
- Startår
- 2025
-
Pågående
Klimatsmart och lönsam ungskogsröjning (CLIM-PCT)
Finsk/svenskt projekt som ska titta på olika typer av ungskogsröjning och dess klimatnytta med hjälp av simuleringar med Heureka och Motti.
- Forskare
- Jari Miina
- Ämne
- Skogsskötsel
- Startår
- 2025
-
Pågående
Hur fungerar beslutsprocessen för socialt anpassat skogsbruk i tätortsnära områden
De allra flesta människor bor idag i städer och tätorter och rör sig utomhus inom ett snävt avstånd från bostaden. Det skogsbruk som bedrivs i skogar och mark i och runt städer och tätorter har därför stor betydelse för hur ofta, var och hur människor kommer ut i naturen.
- Forskare
- Joacim Ingelsson
- Ämne
- Kommunikation & kunskapsspridning
- Startår
- 2025
-
Pågående
Gynnar restaurering av lövrika skogar fladdermus- och fågelsamhällen?
I Sverige har skogsbruket länge prioriterat barrträd, vilket har lett till en brist på gamla lövrika miljöer—några av de artrikaste livsmiljöerna i norra Europa. EU:s nya lag för naturrestaurering kräver att 20 % av alla skadade ekosystem återställs till 2030 och alla till 2050. För svenska skogar innebär detta omfattande insatser för både restaurering och hållbar utveckling.
- Forskare
- Anne-Maarit Hekkala
- Ämne
- Klimatanpassat & hållbart skogsbruk
- Startår
- 2025
-
Pågående
Hur kan populationsgenomik förbättra förvaltningen av hotade arter?
Molekylära metoder har revolutionerat förståelsen av svampars ekologiska betydelse och krävs för att få kunskap om arters populationsdynamik. Användandet av dessa tekniker är begränsade inom svensk naturvård. Genom att ta fram populationsstrukturen hos en hotad svamp vill vi undersöka hur populationsgenomik kan införlivas i förvaltningen av hotade arter.
- Forskare
- Elisabeth Ottosson
- Ämne
- Natur- och kulturvård
- Startår
- 2025
-
Pågående
Stambasbränning av tall som naturvårdande skötselmetod
Skogsbränder har i tusentals år varit en naturlig del av den boreala skogens dynamik och är avgörande för att bevara dess biologiska mångfald. Bränderna har skapat unika livsmiljöer, exempelvis brandskadade tallar och kådimpregnerad död ved, som många arter är beroende av. Under de senaste 150 åren har dock skogsbränder blivit sällsynta på grund av effektiv brandbekämpning och förändrad markanvändning. Som en följd har många arter som är direkt eller indirekt beroende av brandpräglade skogar minskat kraftigt och är idag hotade.
- Forskare
- Mattias Edman
- Ämne
- Natur- och kulturvård
- Startår
- 2025
-
Pågående
Stora och gamla träds ekologiska och kulturella betydelse
Detta projekt syftar till att sammanfatta kunskapen om stora och gamla träd (även jätteträd, uråldriga träd eller kulturarvsträd) i en bok med global täckning. Stora och gamla träd är bland de äldsta och största levande varelserna i världen. De förekommer i en mängd olika miljöer, bland annat skogar, halvöppna miljöer, stadsparker och i alléer eller som enstaka träd i mänskliga bosättningar
- Forskare
- Grzegorz Mikusinski
- Ämne
- Kommunikation & kunskapsspridning
- Startår
- 2025
-
Pågående
Kartläggning av insekters mångfald i hyggesfritt skogsbruk med hjälp av metabarcoding
Omfattande kalhyggesbruk utpekas som ett hot mot biologisk mångfald och ökad användning av hyggesfritt skogsbruk framhålls som ett alternativ för att minska skogsbrukets negativa effekter. Trots detta finns det få vetenskapliga studier som direkt jämför alternativen. Projektet kommer att ge baselinedata om insektsdiversitet inom hyggesfrittexperimentet för att på lång sikt kunna utvärdera effekterna av dessa skötselmetoder på hela insektsamhällen.
- Forskare
- Gustaf Granath
- Ämne
- Natur- och kulturvård
- Startår
- 2025
-
Pågående
Digitalisering av skogliga objekt för automatiserad identifiering
Utvecklingen av AI har öppnat mängder av nya dörrar där tidigare manuellt ensidigt arbete idag kan ersättas av helt nya mer automatiserade processer där människor kan fokusera på beslut till följd av resultat snarare än bearbetning av stora datamängder.
- Forskare
- Jan-Olov Aidanpää
- Ämne
- Teknik
- Startår
- 2025
-
Pågående
Vad händer med markvegetation och insekter i gallrade kantzoner?
Att lämna funktionella kantzoner mot vattendrag och sjöar är en viktig hänsynsåtgärd i skogsbruket. Att börja planera tidigt under omloppstiden ökar möjligheten att skapa mer funktionella kantzoner än om planeringen sker i samband med slutavverkning.
- Forskare
- Eva Ring
- Ämne
- Mark & vatten
- Startår
- 2025
-
Pågående
Restaurering av naturvärden i svensk skog - Hur ska vi uppfylla naturrestaurerings‑ förordningen?
Vetskapen om att det under lång tid skett en utarmning av biologisk mångfald i Europa ledde till att EU sommaren 2024 bestämde sig för att anta en restaureringslag. Då det inte finns tillräckligt mycket värdefull natur kvar för att bevara den biologiska mångfalden behöver områden som brukats ohållbart eller på annat sätt försämrats återställas till en bättre status.
- Forskare
- Johanna Lundström
- Ämne
- Planering
- Startår
- 2025