Alla projekt
Projekt
-
Avslutat
Enskilda personer eller massrörelse – vad låg bakom det stora paradigmskiftet om naturhänsyn?
I projektet genomförs djupintervjuer för att kartlägga hur det gick till när naturhänsyn i stor skala började tillämpas i Sverige. Genom att förstå och lära av den tiden skapas bättre förutsättningar att hantera dagens intressekonflikter, och skapa dialog och vidareutveckling av dagens skogsbruk mot ökad hållbarhet.
- Forskare
- Per Simonsson
- Ämne
- Skogshistoria
- Startår
- 2019
-
Pågående
Granens försvar och tillväxt efter torka
I projektet mäts tillväxt och försvarsförmåga hos gran tre år efter kraftig torka. Resultaten från projektet kommer till nytta i arbetet med den framtida granförädlingen liksom i beståndsföryngring.
- Forskare
- Petter Öhrn
- Ämne
- Skador på skog
- Startår
- 2021
-
Pågående
BIO-REACT: Biochar reactors to purify forest runoff water in managed peatland forests – efficiency of novel biochar feedstocks
Stora arealer torvmark har dränerats genom dikning i Sverige. Dikesrensning utförs ofta efter slutavverkning när grundvattennivåerna stiger. I projektet testas biokol som ett sätt att filtrera dikesvattnet och förhindra utsläpp av näringsämnen och sediment.
- Forskare
- Eliza Hasselquist
- Ämne
- Klimatanpassat & hållbart skogsbruk
- Startår
- 2021
-
.jpg)
Pågående
Kiselupptag från aska i skogsträdplantor – kan ge positiva effekter på skogsträd vid askåterföring
Kisel är ett viktigt ämne för trädplantor, som bland annat ökar motståndet mot snytbaggeangrepp och torka. Andelen växttillgängligt kisel i jorden är mycket lågt, och kisel förs bort från skogsmarken när biomassa tas ut vid skogsavverkning. I projektet undersöks hur askåterföring kan användas som ett sätt att öka kiselupptaget hos tall- och granplantor.
- Forskare
- Maria Greger
- Ämne
- Skogsskötsel
- Startår
- 2021
-
.jpg)
Pågående
Kartläggning av tillstånd och förändringar med tidsserier av satellitradardata för framtidens skogsbruksplanering
I projektet undersöks hur tidsserier av satellitradardata kan användas för att få fram trädhöjd, diameter, basarea, stamvolym och biomassa ovanför marken. Syftet är att se hur tidsserierna kan utgöra underlag för olika skogsskötselåtgärder.
- Forskare
- Johan Fransson
- Ämne
- Planering
- Startår
- 2021
-
Pågående
Identifiering av områdesfaktorer som ökar risken för MeHg-bildning vid våtmarksrestaurering i skogsmark
Restaurering av dikade våtmarker kan öka biodiversiteten, minska risken för översvämningar och torka, samt minska utsläppen av växthusgaser. Men risken finns att bildningen av metyl-kvicksilver samtidigt ökar. I projektet undersöks både nyligen restaurerade och permanenta våtmarker för att ge svar på var den största risken finns för ökade halter av metyl-kvicksilver i vattnet vid restaurering.
- Forskare
- Karin Eklöf
- Ämne
- Mark & vatten
- Startår
- 2021
-
.jpg)
Pågående
Tree species mapping using harvester and remote sensing data
Projektet syftar till att förbättra kartläggningen av trädslag med hjälp av skördardata och fjärranalys. Bättre kartläggning bidra till en mer dynamisk industriförsörjning av virke och massaved.
- Forskare
- Liviu Theodor Ene
- Ämne
- Planering
- Startår
- 2021
-
Pågående
Effektiv anläggning av blandbestånd av gran och björk
Blandskogar anses vara mer motståndskraftiga mot skadegörare och gynna biologiska mångfald, men det behövs mer kunskap om hur de kan anläggas och skötas. I det här projektet anläggs en långsiktig försöksserie med planterad gran i kombination med både planterad och självsådd björk.
- Forskare
- Nils Fahlvik
- Ämne
- Skogsskötsel
- Startår
- 2021
-
Pågående
Hur skapa funktionella kantzoner vid gallring?
I projektet testas hur olika typer av gallring i grandominerad strandnära skog påverkar mark- och buskvegetationen samt trädskiktet. Syftet med gallringen är att på sikt skapa mer funktionella kantzoner med en högre andel lövträd.
- Forskare
- Eva Ring
- Ämne
- Mark & vatten
- Startår
- 2021
-
Pågående
Skötselregimers påverkan på tallskogens naturvärden och den nationella åtgärdsarten raggbock
Raggbockens larver lever i lågor av gamla, grova tallar, vilket gör arten till en god indikator för gammelskogsliknande tallmiljöer. I projektet studeras populationer av raggbock på olika platser i landet. Det ger kunskap om vilka habitat som är mest värdefulla för artens fortlevnad, och vilka skötselmetoder och åtgärder som bäst skapar rätt miljöer för deras larver.
- Forskare
- Mattias Larsson
- Ämne
- Natur- och kulturvård
- Startår
- 2021
-
Pågående
Varför upphör utbrott av granbarkborre?
Syftet med projektet är att klargöra vilka som är de viktigaste processerna som gör att utbrott av granbarkborre upphör. En ökad förståelse av detta kan ge möjlighet till effektivare motåtgärder och till bättre riskbedömningar för framtida skador.
- Forskare
- Martin Schroeder
- Ämne
- Skador på skog
- Startår
- 2021
-
Pågående
Mer förädlad björk!
I projektet etableras ett försök med förädlad björk. Försöket blir ett sätt att visualisera skillnaden mellan förädlad och oförädlad björk, och ska även ge en jämförelse med förädlad gran.
- Forskare
- Mateusz Liziniewicz
- Ämne
- Skogsträdsförädling
- Startår
- 2021
-
Pågående
Naturvårdande skötsel i ädellövskog – en bildguide
I projektet produceras en bildguide om naturvårdande skötsel i ädellövskogar, och andra skogar med inslag av ädellövträd.
- Forskare
- Jörg Brunet
- Ämne
- Kommunikation & kunskapsspridning
- Startår
- 2021
-
Pågående
Tree cavities as indicators of nature conservation values in forest management
Trädhål, och särskilt fågelgjorda hål i träd, är ett mikrohabitat som är viktigt för den biologiska mångfalden. I projektet kartläggs var trädhål förekommer, vilka arter som skapar och underhåller dem och hur olika typer av skogsskötsel påverkar förekomsten.
- Forskare
- Jari Kouki
- Ämne
- Natur- och kulturvård
- Startår
- 2021
-
Pågående
Skogens kol – informationsprojektet
Med modern berättarteknik vill projektet beskriva kolets kretslopp och skogens koldynamik. Den ’Story Map’ som produceras i projektet kommer att finns fritt tillgänglig som underlag för diskussioner med allmänhet och beslutsfattare.
- Forskare
- Lars Högbom
- Ämne
- Kommunikation & kunskapsspridning
- Startår
- 2021