Skogen spelar en central roll i Sveriges totalförsvar

Beredskap och totalförsvar har blivit allt viktigare frågor i Sverige de senaste åren. David Ståhlberg, utredare på Skogsstyrelsen, berättar om varför skogen bör spela en central roll i beredskapsarbetet

På vilket sätt kan skogen vara viktig vid en kris- eller krigssituation?

– Skogen spelar en central roll i Sveriges totalförsvar. Skogsbilvägar kan vara avgörande för att transportera virke och säkerställa industrins drift. Erfarenheter från Ukraina visar också att skogen kan bli ett strategiskt mål i en konflikt, där fienden aktivt förstör skogsmiljöer för att underminera civilsamhället. I en kriseller krigssituation blir också skogens resurser än viktigare för att upprätthålla samhällets funktioner, säger David Ståhlberg och fortsätter:

– Alla myndigheter ska identifiera samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde. Utrikeshandel är en samhällsviktig funktion och då skulle skogsbruket kunna räknas som en samhällsviktig verksamhet. Mer än fem procent av den totala exporten i Sverige kommer från skogssektorn, och om vi ser till varuexporten så handlar det om nästan tio procent. Skogen är också en avgörande energiresurs – 30 procent av all energi i Sverige kommer från bioenergi, varav 80 procent är skoglig biomassa. Det betyder att skogen har en central roll både i energiförsörjningen och ekonomin, särskilt i en krigssituation.

Hur är beredskapsarbetet kring skogen organiserat idag?

– Det finns ett antal myndigheter som är utpekade som beredskaps­myndigheter i Sverige. Skogsstyrelsen är inte en av dem – men vi har ändå en viktig roll. Vi arbetar med att förebygga ökade risker för skogsskador i ett förändrat klimat och vi har en samordnande och stödjande roll i samband med skadehändelser i skogen. Vi har dessutom specialistkompetens inom informationssäkerhetsfrågor, vilket blir alltmer relevant.

Vad finns det för utmaningar med organiseringen av civil beredskap kopplad till skog?

– Många anser att det finns en otydlighet i ansvarsfördelningen. Just nu är det ingen myndighet som har ett uttalat ansvar för att hålla ihop frågor som rör skogssektorn och civil beredskap. Här behöver vi en tydligare organisation och bättre styrning från politiken. Med det råder ingen tvekan om att regeringen har förväntningar på ökad handlingskraft för ett starkare civilt försvar inom alla delar av samhället.

Hur kan skogsägare och skogsentreprenörer bidra till den civila beredskapen?

– Skogsägare kan bidra med generell beredskap genom att förvalta sin skog så att den är mer robust mot skador till följd av exempelvis stormar och insektsangrepp. Skogsentreprenörer har en nyckelroll i att se till att skogsbruket kan fortsätta fungera i kristider. De måste också fundera på hur bemanningen kan säkras om deras personal till exempel blir inkallade till militärtjänst. Ett leveranssäkert skogsbruk är av vikt för samhället både i fredstid och i tider av krig och ofred.

Finns det exempel som visar på vikten av att säkra skogsbruket i kristider?

– Det går att dra paralleller till Ukraina. De har arbetat hårt för att säkra sin livsmedelsexport som bidrar stort till att upprätthålla ekonomin under kriget. På samma sätt måste vi se till att vår skogsnäring kan fungera i en krissituation. Vi vet också att skogar kan vara måltavlor i konflikter, som vi sett i Ukraina där attacker bland annat orsakat skogsbränder.

Vad kan Sverige göra för att stärka skogssektorns roll i totalförsvaret?

– Vi behöver öka medvetenheten om skogens betydelse i beredskapsarbetet – och att skogen är ett prioriterat mål för fiender. Vi behöver också skapa en tydligare ansvarsfördelning mellan olika myndigheter och andra aktörer och säkerställa en samlad planering för skogsbrukets roll i totalförsvaret.

Text; Sara Steinholtz Sparby