Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Frågor och svar från frukostseminarium om att anlägga skogsbilväg

Här är svar på de frågor som vi inte hann besvara under online-seminariet om att anlägga skogsbilväg.

Fråga: Ofta är det många markägare berörda av ett skogsbilsvägprojekt. Beskriv processen för att komma överens om att vägen ska byggas, kostnadsberäkning, kostnadsfördelning samt modeller för framtida förvaltning av vägen.

Svar från Jon Montan, Skogssällskapet: Ett bra sätt kan vara att just gå ihop flera markägare och bygga en väg, eftersom båtnaden ofta blir bättre än om varje markägare bygger sina egna vägar. Utmaningen är att det är flera personer som ska komma överens om vägens sträckning och vem som ska bekosta vad, osv. Mitt bästa råd är att ta hjälp av någon oberoende part som kan ta fram ett neutralt förslag, som bortser från var fastighetsgränserna går och istället ser till den bästa långsiktiga lösningen. När detta är gjort kan man väga in hur stor andel av respektive fastighet som gynnas av vägen och på så sätt få fram en kostnadsfördelning dels för byggnationen men även för underhållet av vägen. Exempel på parter som kan hjälpa till med en lösning som denna är vi på Skogssällskapet.

Kompletterande svar från Magnus Pettersson, Skogsstyrelsen: Skogsstyrelsen kan svara på frågor inom dessa områden genom de vägspecialister som arbetar på myndigheten. Om det handlar om att det finns behov av stöd i hela processen som beskrivs i frågan kan Skogsstyrelsen erbjuda lösningar inom uppdragsverksamheten.

Fråga: Måste vägen som anläggs redovisas till (ex NVDB, Biometria el dyl) redovisas med mått och klassning - i plan, profil o normalsektion? eller räcker det med en översiktlig plan över vägdragningen - den man lämnade in för samråd?

Svar från Jonas Karlsson, Biometria: Man anmäler en väg till oss för klassning på Biometrias hemsida. Det vi önskar då är en karta eller en startkoordinat så att vi hittar dit. Sen använder vi GPS och lägger in den i NVDB.

Fråga: Vore intressant att höra några synpunkter om vägslitage på grund av hästar.

Svar från Jon Montan, Skogssällskapet: Hästar sliter normalt sett inte så mycket på en väg men givetvis beror det på hur stor användningen är. Används vägen av hästar vid tjällossning eller långa regnperioder så kan det göra väldigt stor skada på vägen. Förhoppningsvis har de som trafikerar vägen med häst koll på när det inte är lämpligt för dem att använda vägen och undviker det med respekt för markägaren.

Fråga: Om man bygger en traktorväg, kan man bygga den genom att först ta bort översta marklagret och bottna med ris innan något inert ovanpå?

Svar från Jon Montan, Skogssällskapet, och Bengt-Ove Emanuelsson, gräventreprenör: På fuktig mark kan det vara bra att ”bottna” med ris men vi hade varit försiktiga med att ta bort översta marklagret på denna typ av mark eftersom det håller ihop ytan som riset ska ligga på. Viktigt är däremot att man bäddar in riset ordentligt med massor, så att inte syre kommer åt det och startar nedbrytning. Meningen är ju att riset skall hålla sig och bära upp vägen. På fastmark behövs oftast inte bärigheten förbättras och då ställer riset snarare till det eftersom det skapar luftfickor inne i vägkroppen. På fastmark är det också svårare att få det syrefritt och därmed påbörjas nedbrytningen av riset och skapar då sättningar i vägen.

Om vägklassning

Fråga: Finns det någon plan på att göra vägklassning även i Svealand och Norrland?

Svar från Jonas Karlsson, Biometria: Ja Svealand har börjat att diskuteras, så det troliga är att vi kommer starta även där framöver. Svårt att säga när dock.

Fråga: Vad för frågor ska jag ställa till entreprenör/grävare för att säkerställa att jag får bästa möjliga vägklass?

Svar från Jon Montan, Skogssällskapet: Var tydlig i anbudsunderlaget/kravspecifikationen när vägbygget beställs. Beställer man en väg som ska hålla en viss vägstandard så är det det som gäller. Har inte gräventreprenören koll på vad det innebär kan man vända sig till Biometria och på så sätt få koll på vilka krav som ställs för respektive vägstandard. En rimlig fråga att ställa till gräventreprenören kan ju därför vara om hen vet vilka kraven är för respektive vägklass. Viktigt är ju givetvis också att du som markägare ger tillgång till en tillräckligt stor yta så att kraven kan uppfyllas. Ofta är detta något som det kan bli diskussion om.

Fråga: Hur vanligt är det att vägar som får klass 3 trots allt körs med bil+släp?

Svar från Jonas Karlsson, Biometria: Det händer ju så klart. Vi klassar vägarna efter det regelverk som finns. Sen hur bolagen hanterar informationen är ju upp till varje inköpsorganisation eller en enskild transportör. Regelverket är väl utarbetat och stämmer med verkligheten. Det är ju åkarens arbetsmiljö vi pratar om.

Fråga: Om man inte är nöjd med vägklassningen, kan man överklaga beslutet?

Svar från Jonas Karlsson, Biometria: Man kan anmäla vägen för omklassning hos oss. Man anmäler det på Biometrias hemsida.

Om båtnadskalkyl

Kompletterande fråga om båtnadskalkylen på Skogskunskap: "Svårighet" är ett fält att fylla i men det står ingenting om de tre parametrarna att välja mellan (lätt, medel, svår). Vad innebär dessa?

Svar från Jon Montan, Skogssällskapet: Precis som det nämndes under webbinariet så är verktyget för att beräkna båtnad på Skogskunskaps hemsida lite trubbigt, men de tre klasserna som det finns att välja på avser terrängförhållandena. Inom skogsbruket brukar man använda sig av något som förkortas GYL (Grundförhållanden, Ytstruktur och Lutning). De tre ingående parametrarna klassas i en femgradig skala där 1 är mycket lätt och 5 är näst in till omöjligt att bedriva skogsbruk i. Jag skulle säga att lätt är klass 1-2, medel är klass 3 och svår är klass 4-5. Mer information om GYL-klassningen går bl.a. att hitta på Skogskunskaps webb, www.skogskunskap.selänk till annan webbplats.

Fråga: Finns det andra verktyg än båtnadskalkylen man kan använda sig av?

Svar från Jon Montan, Skogssällskapet: Skogssällskapets skogsstrategi kan vara bra att ha som ett beslutsunderlag eftersom den på ett bra sätt visar på en fastighets utveckling på lång sikt.

Skatterelaterad fråga vid förbättring av väg

Vid förbättring av väg, var går gränsen mellan direktavskrivning och planavskrivning? Kostnad av underhåll av väg blir direktavdrag och nyanlägg av väg läggs på avskrivningsplan. Vid förbättring /uppgradering av en befintlig väg för högre klass., när räknas det som en ny väg skattemässigt?

Svar från Gustaf Bernström, ekonomikonsult på Skogssällskapet:

Det finns inte så många rättsfall på just väg men kan jämföras med hus: Om en byggnads användningsområde väsentligt förändras (verkstadslokal ändras till bostadshus) så är det helt klart en ombyggnad. Reparation är arbete som sker för att återställa en byggnad i det skick den befann sig då den var nybyggd eller ombyggd. Om utgiften avser en ny-, till- eller ombyggnad kan direkt avdrag inte medges. Omedelbart avdrag kan heller inte medges motsvarande vad det skulle ha kostat att återställa byggnaden i ursprungligt skick.

Så här får man skapa sig en uppfattning om det är en väsentlig förändring eller inte.

Om det gäller en traktorbilväg som nu byggs om till att klara lastbilar enligt konstens alla regler så skulle jag anse det som en ombyggnation. Om det är en väg som har klarat lastbilar som nu renoveras upp och material för att klara det bättre används så skulle jag anse det som reparation.

Ombyggnationsbegreppet är svårt att tolka och rättsfallen som finns handlar om hus.