Advokaten: Undvik domstolsförhandling

Domstolsklubba

Foto: Istockphoto

Om du som säljare av virke inte kommer överens med köparen är ett gott råd att försöka lösa tvisten i ett tidigt skede. Rådet kommer från Daniel Eggertz, jägmästare, advokat och specialist på bland annat juridiken kring virkesköp.

Det är ytterst få mål som går så långt som till huvudförhandling i tingsrätten. Av de tvister Daniel Eggertz ser är det kanske någon procent som leder hela vägen till en tingsrättsdom. I regel löser man tvisterna direkt mellan köpare och säljare. Många inser att rättegångskostnaderna riskerar att överstiga det belopp man tvistar om.

Advokat Eggertz råder skogsägare att tidigt ta professionell hjälp för att reda ut vad man är överens om och inte. Det brukar vara ett första steg i att undvika långdragna tvister.

– Det är ganska naturligt att konfliktlösningen blir enklare om båda parter i en tvist tidigt får en korrekt bild av rättsläget. Med den informationen löser de sannolikt själva tvisten billigast och bäst, utan ytterligare inblandning av jurister.

I skogsbrukssammanhang uppstår ibland oenighet mellan säljare och köpare av virke. En orsak till tvisten kan vara att skogsägaren fått ett förskott som är större än värdet på det avverkade virket.

– Vad gäller denna typ av tvister finns nu ett avgörande från Göta hovrätt från 2013 att förhålla sig till. Hovrätten menade i princip att skogsägaren endast har rätt att behålla förskottet om hon eller han drabbats av en påvisbar skada på grund av köparens kontraktsbrott.

En annan tvistefråga kan gälla vem som ska betala när det uppstått skador på mark eller väg i samband med avverkning.

– Sådana fall går enligt min erfarenhet nästan aldrig hela vägen till domstol. Jag gissar att huvudskälet är att de oftast rör små belopp. Tydliga avtal minskar ju också risken för tvister om körskador på mark och väg, säger Daniel Eggertz.

Han rekommenderar både säljare och köpare att följa principen att åtgärder som ”måste” göras före avverkning – till exempel att förstärka en väg eller vändplan – ska bekostas av markägaren, medan köparsidan står för all eventuell reparation efter avverkningen.

– För att detta ska fungera krävs också en enkel avtalsklausul där köparen görs ansvarig för att besiktiga vägar och vändplan före transport för att se om de duger. Köparen är ju den som beställer transporten och vet vilka krav som ska ställas på vägar och vändplaner. Ett godkännande innebär att köparen får bekosta eventuella reparationer efter avverkningen. Ett underkännande innebär att säljaren får bekosta förbättringar före köpet om han vill göra affären. En enkel och tämligen självklar princip för avtalet, menar Daniel Eggertz.

När det gäller markskador som uppstått vid avverkning eller uttransport av virke från skogen rekommenderar Daniel Eggertz skogsvårdslagen som ledstjärna för att komma överens.

– Det är ofta svårare att skatta värdet på markskador eftersom tvisten då många gånger handlar om estetiska värden. Mitt råd är att parterna utgår från skogsvårdslagen. I den mån lagen säger att marken måste åtgärdas – ja, då är det rimligt att låta köparen ansvara för det.

Problem mellan säljare och köpare kan också uppstå om volymen som skördaren mäter vid avverkning inte stämmer överens med den volym som mäts in vid industrin.

– Naturligtvis kan orsaken vara ett snöfall som gjort att virke blivit kvar i skogen eller att en timmerbil tagit med sig fel välta. Stöld kan ibland heller inte uteslutas. Men skördarmätningens tillförlitlighet kan än så länge ifrågasättas, och i de två tingsrättsavgöranden jag känner till räckte inte resultat från skördarmätningen för att visa att virke försvunnit, säger Daniel Eggertz.

Vid olovlig avverkning av misstag på grannens mark är det oftast inte ansvarsfrågan man tvistar om utan storleken på ersättningen till den som lidit skada.

– Den som avverkar förutsätts förstås ha koll på gränserna. Vid olovlig avverkning på tomtnära mark är det vanligare att parterna möts i tingsrätten än när olovlig avverkning sker mitt i skogen. I skogen finns ofta en större förståelse för att det kan gå fel, och parterna kommer lättare överens. När en fråga som berör olovlig avverkning hamnar i domstol synes det sällan vara ansvarsfrågan man tvistar om, utan skadeståndets storlek. På detta område ser jag fram emot Högsta domstolens dom i ett intressant mål, en dom som bör komma under hösten, säger Daniel Eggertz.

TEXT: Malin von Essen

Bra att veta om tvister

4 vanliga civilrättsliga tvister:

  • Återbetalning av förskott från markägare till virkesköpare.
  • Skador på vägar eller mark efter avverkning.
  • Skördarmätningen stämmer inte med inmätt volym.
  • Olovlig avverkning på grannens mark.

Virkesförsäljning – vänta inte

Försök lösa tvisten i ett tidigt skede. Många inser att rättegångskostnaderna riskerar att överstiga det belopp man tvistar om. Att tidigt anlita professionell hjälp för att få en korrekt bild av rättsläget är ett bra tips för att undvika tvist.

Intrång – vanligast

Intrångsärendena berör den ersättning som ska betalas ut när staten vill ta skogsägarens mark i anspråk. Det kan handla om att skydda områden med höga naturvärden, dra nya vägar eller bygga järnvägar. Ibland gör företag intrång i syfte att bygga kraftledning eller telemast. Ärendena kan också ta upp frågan om det över huvud taget finns tillräckliga skäl att tvångsvis ta någon annans mark i anspråk.

Fastighetsbildning – vad det ska kosta

Fastighetsbildningsärendena handlar om var och hur man får bilda fastigheter, servitut eller gemensamhetsanläggningar som till exempel skogsbilvägar. När domstolen kopplas in brukar frågan gälla om marken ska få tas i anspråk över huvud taget eller hur stor ersättningen ska vara.

Brott mot skogsvårdslagen och miljöbalken

2013 beslutade Skogsstyrelsen om ett 30-tal förelägganden mot skogsägare enligt skogsvårdslagen eller miljöbalken. Det som kan bli aktuellt är till exempel krav på föryngring efter avverkning, att återställa sönderkörd mark eller kulturminnen eller förbud att avverka vissa områden med stöd av naturvårdsparagrafen i skogsvårdslagen. De brott som begås mot skogsvårdslagen och miljöbalken brukar handla om avverkning i strid mot anmälningsplikten, avverkning utan tillstånd när tillstånd krävs, att man som skogsägare bryter mot skogsskyddsbestämmelserna, dikar skogsmark utan tillstånd eller gallrar i en nyckelbiotop utan att först anmäla detta för samråd med Skogsstyrelsen. Fråga alltid Skogsstyrelsen om du är det minsta osäker på om du har tillstånds- eller anmälningsplikt för en skogsbruksåtgärd – och se till att få deras råd dokumenterade!

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.