Gran på rätt mark – lönsamt, klimatsmart och vackert

Slingrande skogsväg. Foto: Mostphotos

Foto: Mostphotos

– Granen är Sveriges viktigaste gröda, tätt följd av tallen. Vi ska odla gran för att den är ekonomiskt viktig!

Pelle Gemmel. Foto: Ulrika Lagerlöf, Skogssällskapet

Pelle Gemmel

Det anser Pelle Gemmel, professor emeritus i skogsskötsel och före detta skogsvårdschef på skogsbolaget SCA.

Samtidigt som granen får utstå kritik för att vara tråkig och ge mörka, ensartade skogar, så är den en väldigt viktig resurs för ekonomin och klimatet. Den utgör cirka 40 procent av virkesförrådet i Sverige och råvaran används bland annat till pappersmassa och byggnadsvirke. Tallen är vanligare i norr, men i mellersta och södra Sverige är det granen som är skogens konung.

Granvolymerna har med människans hjälp ökat stadigt i södra Sverige under de senaste 100 åren, om än med hack i kurvan på grund av stormarna 1969, 2005 och 2007, då flera års tillväxt fälldes.

Granen ett odlingsvärt trädslag

Pelle Gemmel anser att granen är ett mycket odlingsvärt trädslag.

– Det är det trädslag som växer bäst på de flesta marker i Syd- och Mellansverige, det trädslag som är billigast att plantera, som kräver minst skötsel och som dessutom ger bäst avkastning.

– Vi behöver granen för vår välfärd. Därför odlar skogsägarna mycket gran och kommer att fortsätta odla mycket gran även om den blåser ner ibland, säger han.

På frågan om varför skogsägare eventuellt inte bör odla gran ger Pelle Gemmel också svar på tal.

– Vi har redan mycket gran och det finns andra alternativ som inte är lika ekonomiskt intressanta nu, men som kan bli lönsamma i framtiden när vi behöver andra produkter än idag.

Också andra skäl talar för ökad trädslagsvariation, menar han.

– Skog har ett värde när vi fäller den – ett annat där den står. Enbart granskog är tråkig och ensidig, medan granskog varierat med löv-, tall- och blandskog ger mer biodiversitet och är mer intressant för rekreation. Vårt välmående och vår skyldighet att fortsatt utveckla biologisk mångfald kräver att vi odlar och bevarar de trädslag som naturligt hör hemma i
landskapet.

De växande viltstammarna och problemen med viltskador på tall, ek och andra trädslag i södra Sverige har gjort att granen under de senaste decennierna även använts på marker där den inte är lämplig.

– Som exempel har vi i vissa delar av Skåne mycket gran där den inte är naturlig. Granens förmåga att sprida sig under andra trädslag och det faktum att de flesta klövvilt låter den vara gör att vi har väldigt mycket gran i landskapet.

En effektiv solfångare

Annika Nordin. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Annika Nordin

Annika Nordin, professor i ekofysiologi vid SLU och under flera år ansvarig för forskningsprogrammet Future Forests, är också hon vän av granen.

– Det är klart att man ska odla gran på rätt marker – de som är relativt bördiga och fuktiga. Där växer ju granen så bra, säger hon.

Att granen är lättodlad, effektiv som sol- och koldioxidfångare och växer snabbt, gör den intressant också från ett klimatperspektiv. Men det är lätt att prata förbi varandra i klimatdiskussionen och Annika Nordin lyfter därför fram vikten av att vara överens om den rumsliga skalan och tidsperspektivet när man analyserar skogens klimatnytta. Själv resonerar hon gärna med utgångspunkt från hela landskapet och med ett tidsperspektiv som spänner över flera omloppstider.

Då, menar hon, gäller samma odlingsrecept oavsett om granen odlas av ekonomiska eller klimatmässiga skäl. Virkesförrådet och kolförrådet följer varandra och därför är det bra, både för ekonomi och klimat, att skogen växer mycket. Ett granbestånd bör därför avverkas när medeltillväxten börjar avta, eftersom både beståndets ekonomiska avkastning och kolupptag minskar därefter. När den tidpunkten infaller beror på markens bördighet.

– Det gäller att få skogen att växa så bra som möjligt, att avverka när medeltillväxten är som högst och sedan så snabbt som möjligt föryngra med trädslag som är rätt för marken, säger Annika Nordin.

Stor klimatnytta med gran

För den som vill binda mycket kol i ett enskilt bestånd och väljer att tänka i ett kortare tidsperspektiv – exempelvis 100 år – kan slutsatsen bli att beståndet ska överhållas. Det innebär att skogen får stå kvar även efter att medeltillväxten kulminerat. Skogen fortsätter ju att växa, om än långsammare än tidigare, och kolförrådet fortsätter då också att öka. Nya forskningsresultat från Future Forests visar dock att det finns klimatekonomiskt mer lönsamma sätt att binda kol än att överhålla skogen. Det talar för att ändå avverka och låta skogen göra fortsatt klimatnytta genom att biobaserade produkter från skogen får ersätta produkter från fossila material.

– Gran är ett gott alternativ på granmarker för den som vill skapa klimatnytta genom att odla skog som växer bra och för den som vill använda råvaran för att göra olika långlivade träprodukter eller annat som gynnar samhällets omställning till en bioekonomi, säger Annika Nordin.

Hon lyfter gärna också fram granens skönhetsvärden.

– Det är ju så fint med gran! När granen växer på rätt plats och trivs blir den jättevacker. Granen får mycket kritik i södra Sverige, för att den odlas på ett sätt som gör att skogen upplevs mer som en vägg än som en skog, men på många håll i södra Norrland gör den sig verkligen, säger hon.

TEXT: Malin von Essen

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.