Viltvård och jakt ­– en bra affär för både markägare och arrendator

I natursköna omgivningar en timmes bilresa norr om
Helsingfors ligger Kytäjä herrgård. Skogarna som hör
till herrgården, på 3 400 hektar, ägs av Skogssällskapet och jakten arrenderas av företaget Kartanon Riista – ett lönsamt upplägg för alla inblandade.

Mari Velama, verksamhetschef på Kartanon Riista. Foto: Press

Mari Velama

Kartanon Riistas verksamhet, som omfattar viltvård och kommersiell jakt, kompletterar skogsbruket och ger intäkter till fastigheten.

– I Finland har många jaktföreningar tidigare inte betalat arrende till markägarna. Det håller på att förändras och där vill Kartanon Riista vara en föregångare. Vi anser att markägaren ska få bra betalt för viltet i sin skog, då blir det en tillgång och inte en börda, säger Mari Velama, verksamhetschef på Kartanon Riista.

Företaget har anordnat jakter i området kring Kytäjä sedan starten för snart 25 år sedan. Antti Eklund, nuvarande vd, var med och grundade företaget:

Antti Eklund, vd och en av grundarna till Kartanon Riista. Foto: Press

Antti Eklund

– Ur ett stort intresse för viltvård och jakt föddes idén att arrangera jakt för andra. Vi hade identifierat en marknadsnisch: att erbjuda jakt till företag och till privatpersoner som vill jaga, men inte har tid att engagera sig i en jaktförening.

Affärsidén är att erbjuda en helhetsupplevelse med jakt på välskötta marker och med erfarna jaktguider. Företaget sysselsätter fem heltidsanställda, 1–2 medarbetare på deltid, 30 volontärer och 40 hundförare.

– De flesta av våra kunder är finska företag och företagsägare. Vi har också 10–15 utländska jägare årligen, som kommer för att jaga vitsvanshjort, berättar Mari Velama.

Viltvård en självklar del i verksamheten

För att bevara viltbeståndet och öka värdet på jakten är viltvård en grundläggande del i verksamheten. Potatis, morötter och spannmål läggs ut på utfodringsplatser, som är placerade för att leda bort djuren från större vägar. Saltstenar till älgar och rådjur sätts ut, och viltåkrar med solros, oljerättika, foderkål, foderraps och majrova planteras för att ge viltet mat och skydd.

– Licenser och rekommendationer reglerar vilka typer av djur vi får jaga, till exempel när det gäller horn, kön, ålder och färg. Vi jagar inte tjäder, utan den populationen får växa ifred, och för att minska häckningsförlusterna bedriver vi jakt på kråkfåglar och små rovdjur, berättar Mari Velama.

Viltbeståndet i Kytäjä är rikt. Här finns vitsvanshjort, dovhjort, rådjur, älg, hare, tjäder, orre, hasselripa (eller järpe som den heter i Sverige), gräsand och en rad andra fågelarter, räv, mårdhund, grävling, varg och lodjur.

– Vi har en stabil och välbalanserad population av vitsvanshjorten, som är väldigt populär att jaga här i södra Finland. Vi har även ett bra bestånd av dovhjort. Älgstammen minskar, en trend som Finlands viltcentral* försöker vända genom att dra ner på tilldelningen för licensjakt, säger Mari Velama.

Vitsvanshjort. Foto: Mari Velama

Viltbeståndet i Kytäjä är rikt. Här finns bland annat vitsvanshjort, dovhjort, rådjur och älg. Foto: Mari Velama

Daglig närvaro på fastigheten

Kartanon Riista anordnar klövviltsjakt med drivande wachtelhundar samt fasan- och rapphönsjakt med stående fågelhund. En annan viktig intäkt är försäljningen av viltkött till restauranger och privatpersoner.

– Köttet från våra jakter säljs framför allt lokalt genom säljkanalen Reko. Att inte gå genom en grossist sparar både tid och pengar, samtidigt som våra kunder uppskattar att kunna köpa färska och lokala produkter, säger Mari Velama.

Skogssällskapet köpte skogsfastigheten av Kytäjä gods i maj 2023, så samarbetet med Kartanon Riista är fortfarande nytt.

– De har haft sin verksamhet här i över 20 år och har väldigt bra koll på området. Kartanon Riistas medarbetare rör sig i skogen dagligen. Ser de något som behöver åtgärdas – ett träd som har blåst omkull eller en väg som behöver repareras – så får vi reda på det med detsamma. De är våra ögon ute på fastigheten, det är en stor fördel, säger Julia Lenkkeri, skogsförvaltare på Skogssällskapet i Finland.

Text: Monica Forsberg

Rådjur. Foto: Mari Velama

Foto: Mari Velama

Jakt, biologisk mångfald och virkesproduktion – går det att få ihop?

Absolut, menar Julia Lenkkeri, skogsförvaltare på fastigheten i Kytäjä.

– Vi gör en del mindre anpassningar i skogsvården, till exempel genom att lämna kvar löv och inte röja så hårt. Det kommer ganska naturligt, säger hon.

Julia Lenkkeri, skogsförvaltare på Skogssällskapet i Finland. Foto: Press

Julia Lenkkeri

Berätta om skogsfastigheten i Kytäjä!

– Eftersom området är så stort är vi tre förvaltare, mina två kollegor som är mest inriktade på skogsvård och avverkning, och jag som har mer fokus på naturskydd, rekreation och samarbete med intressenter. Skogsmarken är till största delen planterad med gran och tall och terrängen är väldigt kuperad, med höjder och dalar, sjöar, dammar och myrar, så det kräver lite mer av skogsbruket. Dessutom finns det stora skyddade områden på Kytäjä. Redan nu är 400 hektar skyddade
och inom en snar framtid tillkommer ytterligare områden. Det finns också stora Natura 2000-områden, där vi kan utföra avverkningar, men behöver beakta naturvärdena.

Hur ser samarbetet med arrendatorn ut? Anpassar ni skogsvårdsåtgärderna för att gynna viltbeståndet?

– Vi på Skogssällskapet förvaltar framför allt skogen med ekonomiska och ekologiska mål, men det är klart att vi anpassar skogsvården till viss del. Vi försöker röja minimalt och lämna täta områden där viltet kan ta skydd. I plantskogsskötseln lämnar vi kvar så mycket löv som möjligt och midjeröjer för att ge tillskott av viltfoder. Ibland behöver plantorna skyddas, björkplanteringar kan behöva hägnas in, och på tallplantorna använder vi ett naturligt bekämpningsmedel för att skydda mot viltbete. Vid avverkning tar vi hänsyn till hur det ser ut på platsen, om vi till exempel vet att där finns tjäder och orre, så gör vi inte en kalavverkning utan luckhugger.

Har du några tips till skogsägare som vill öka värdet på jakten på sin fastighet?

– Om man vill arrendera ut jakten är det viktigt att bygga upp viltstammar, så att de är högre än i det omgivande landskapet. Då blir det mer intressant att jaga på din mark. Ett annat tips är att gå ihop med grannarna för att få tillräckligt stora jaktområden, det ger bättre betalt per hektar. I Finland behöver du till exempel ha 500 hektar sammanhängande mark för att över huvud taget få jaga hjort och 1000 hektar för älg.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.