Mer kunskap och bättre underlag i vardagen med hjälp av AI

Idag finns ofantliga mängder med information om våra skogar. Data, som med hjälp av AI kan ge oss mer kunskap och bättre underlag för planering och åtgärder. Möjligheterna är stora – men det finns också många utmaningar med den nya tekniken.

Drönare är en allt vanligare syn i våra skogar och ett verktyg som August Ågran, skogsförvaltare på Skogssällskapet i Östersund, använder i vardagen.

– Det är jättebra att kunna skicka upp en drönare som med hjälp av vår fältapp flyger över hela fastigheten, tar bilder på hur skogen ser ut just nu, och skapar ortofoton. Det ger aktuella data som jag kan använda i våra andra skogliga system. Att ha det underlaget underlättar både planering och åtgärder, och inte minst kommunikationen med skogsägaren, säger August Ågran.

Algoritmer i vår vardag

Som mycket annat i vår vardag, från mobiltelefoner till robotdammsugare, använder drönarna sig av artificiell intelligens.

– Man tänker kanske inte på det, men det är algoritmer som beräknar hur drönaren ska köra, vilka bilder den ska ta och hur den ska foga samman dem, säger Pierre Engman, som är ansvarig för digitalisering och projektstyrning på Skogssällskapet.

AI är hett och just nu händer det mycket i skogsbranschen. Att analysera bildmaterial från drönare eller satelliter för att snabbt identifiera exempelvis granbarkborreangrepp eller stormskador är ett aktuellt användningsområde. Utmaningen framåt är att algoritmerna behöver tränas på en större mängd data för att AI-analysen ska bli tillförlitlig.

– Idag kan vi göra ganska bra uppskattningar i relativt homogena bestånd av skog, men det finns inte tillräckligt mycket kvalitetssäkrade data som speglar våra skogars diversitet att träna modellerna på. Än så länge är det ofta både bättre och mer kostnadseffektivt att skicka ut en människa i fält, men utvecklingen går hela tiden framåt, säger Pierre Engman.

Automatisk genererade skogsbruksplaner

Ett annat exempel på AI inom skogsbruket är automatiskt genererade skogsbruksplaner, som erbjuds av olika aktörer på internet.

– Överhuvudtaget handlar det om att ta fram mer exakt information om skogen: Hur många träd står det på fastigheten, hur stor är den uppskattade volymen, vilka åtgärder behöver planeras på kort och lång sikt, säger Pierre Engman.

August Ågran har testat några av tjänsterna och ser en stor potential, men samtidigt en risk:

– Vi människor har en tendens att tro på det en dator säger, men ibland blir det helt fel. Om du som skogsägare får olika uppgifter från olika håll, hur ska du då veta vilka data du kan lita på?

Även i en vanlig skogsbruksplan, som görs av en människa på plats i skogen, finns såklart en felmarginal, men när det gäller att till exempel identifiera områden med höga naturvärden är människan än så länge oöverträffad.

– Med AI får vi en generell uppskattning av skogen, men datorn missar ofta det som avviker från det generella. Det kan till exempel vara en artobservation eller en fornlämning som vi upptäcker när vi väl är ute i skogen, och de kan ju vara helt avgörande. På stora ytor är träffsäkerheten ganska bra, men bilden blir väldigt generaliserad, säger Pierre Engman.

Människan viktig för kvalitetssäkring

Pierre konstaterar att de digitala stöden kommer att bli allt viktigare under de närmaste åren, men att människan fortfarande behövs för att kvalitetssäkra och verifiera informationen.

– Det kommer att bli en utmaning för skogsägarna att navigera bland all information. Vad är relevant för mig och för mina mål med fastigheten? Jag tror att skogsförvaltarna kommer jobba mer med rådgivning, kvalitetsgranskning och analys i framtiden, och kanske inte lägga lika mycket tid på arbetsuppgifter som att mäta och inventera ute i fält.

Men, det finns också områden där AI nått längre i skogsbranschen.

– Apteringen (kapningen) av virke när vi avverkar är ett bra exempel. Idag mäter och beräknar skördarna och olika program hur varje enskild stock bör kapas för att maximera träffsäkerheten mot de längder som industrin efterfrågar. Det är tunga algoritmer som ligger bakom det, samma sak gäller de digitala stöd som finns tillgängliga för att optimera basvägarna och minimera skadorna på skogen, säger Pierre Engman.

Gallring från luften

Forskning och innovation pågår som sagt på många fronter. Bland annat görs tester på att gallra från luften för att minska såväl körskador som klimatpåverkan.

– Drönare skickas ut till trädet som ska gallras, kvistar trädet från toppen och ner, för att sedan kapa det och lyfta ut det till avläggsplatsen. Det är fortfarande många frågor kvar att lösa, men det ska bli väldigt spännande att följa utvecklingen. AI kommer att förändra skogsbranschen, men exakt hur återstår att se, säger Pierre Engman.

– Jag tycker inte att man ska vara rädd för den nya tekniken, utan se den som något positivt. Jag tror att den kommer underlätta på många sätt. Vi på Skogssällskapet genomför massor av tester och jobbar med det här dagligen. Är du nyfiken eller har funderingar, så fråga din skogsförvaltare, säger August Ågran.

Text: Monica Forsberg