Debatt: Halvhöga stubbar skyddar historien om Sverige

Som en del av skogsskötseln markeras kultur- och fornlämningar med särskilda stubbar. Då är sannolikheten mycket högre att vi lyckas undvika skador på lämningarna, enligt nya data från Skogsstyrelsen. Om fler lär sig om skogens markörer kan kulturstubbarna också berika svenskarnas skogspromenader med en historielektion, skriver företrädare för Skogssällskapet i en debattartikel.

Intresset för svensk historia är hetare än på länge. Inte minst har det fått en skjuts av SVT:s nya serie Historien om Sverige. Men vad många inte vet är att det gömmer sig mängder av kulturella och historiska värden i de svenska skogarna – och att vem som helst kan hitta dem.

I skogarna runt om i Sverige finns det nämligen en för många okänd markör som används för att markera kultur- eller fornlämningar. Det rör sig om halvhöga stubbar som lämnas kvar och som brukar benämnas "kulturstubbar". Där de står kan det finnas exempelvis gamla stenåldersboplatser, gravar eller lämningar efter kolmilor.

Den speciella höjden – 1,3 meter – används för att särskilja kulturstubbarna från högstubbar. Högstubbar är oftast några meter höga och lämnas för att skapa stående död ved i skogen, för att gynna biologiska mångfald och naturvård. Kulturstubbarna är kapade i brösthöjd och står ofta flera tillsammans.

Stubbarna ska göra det enklare i den framtida skogsskötseln att upptäcka platser med historiska lämningar, så att man går varsamt fram med skogsmaskinerna. Och de behövs, för det är fortfarande vanligt att lämningar skadas vid arbeten i skogen.

De senaste fem åren har i genomsnitt 14 procent av avverkningarna vid kända historiska platser lett till betydande skador. Av dessa var hälften så grova skador att de inte går att återställa. Oftast beror skadorna på markberedning som görs med tyngre maskiner, men det kan också röra sig om nyplantering eller vindfällda träd.

Här måste skogsbruket bli bättre, och såväl praktiska utbildningar som nya digitala verktyg kan hjälpa till på den resan. Men stubbarna i sig är också viktiga, visar Skogsstyrelsens data. Så många som 92 procent av platserna där kulturstubbar har använts klarade sig från betydande skador under förra året.
Du som besöker skogen kan enkelt gå in på Riksantikvarieämbetes hemsida Fornsök och se vad det är som märkts ut med hjälp av stubbarna. Kanske finns det en fornborg eller en gammal kolmila i skogen som du inte kände till?

Om fler människor får kunskap om de kännetecken som finns i skogslandskapet kan vi hjälpas åt att hålla Sveriges kulturella och historiska arv vid liv ute i skogen. Det är ett av många fantastiska värden du kan upptäcka på din skogspromenad.

Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet

Linn Jacobsson Edsholm, regionchef Norrland

Hans Lindberg, regionchef Skogssällskapet östra Sveland

Jessica Norberg, regionchef Skogssällskapet mellersta Svealand

Stefan Åman, regionchef Skogssällskapet västra Svealand

Elin Larsson, regionchef Skogssällskapet västra Götaland

Johan Asp, regionchef Skogssällskapet östra Götaland

Carl-Johan Bengtsson, regionchef Skogssällskapet södra Götaland